Du ska bli tuffare! Sa frisören.
Jag tyckte tuff lät bra. Jag glömde att det inte är tuff jag
vill vara. Jag vill se sofistikerad ut. Jag glömde att säga att jag inte vill
se ut som en kille.
Jag gillade att hon såg självsäker ut när hon drog fram
trimmern. Håret föll, men jag förlitade mig på hennes ord om att längden där
fram skulle vi behålla. Efter ett tag förstod jag att hon hade glömt allt hon
sa – utom det där att jag skulle bli tuff. När jag var klar såg jag ut som en
vaxad igelkott. Sonen såg förskräckt ut. Jag viskade att det blir bra när jag
har tvättat håret. Jag visste att det var en liten lögn. Frisören och jag
tittade på mig i spegeln när jag var klar.
Du ser 10 år yngre ut! sa hon. Hon visste att det var
en liten lögn. Jag undrade om det var värt att se ut som en igelkott för att
föryngras en aning.
Men, nej, det är det inte.
Nu gäller det, kära
läsare där ute, att trolla med garderoben. Skall jag klara denna hårdkokta
frisyr med noll finess och elegans, måste jag hitta mjuka linjer i min garderob
som gör att jag kan bära denna frisyr med grace.
Glöm aldrig det, ni där ute, att en elegant svept sjal, lite
pastellfärger och smycken som syns, kan trolla fram kvinnlighet och värdighet
på ett litet kick!
Oj, vad jag hoppas på det där sista jag skrev.
E
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar