Gå till gate

Nu har jag och sonen tagit en paus från 08-världen och förflyttat oss till stad där snö ligger (regn som idag spolat bort snön i och för sig) och där nedlegad utdragssoffa känns som den högsta lyx, värdig ett lyxigt pensionat. Vad är väl härligare än att sova när man vet att man kan vakna när man vill, lulla runt i mjukisoverall och där den största tvistefrågan är om kyckling skall vara till lunch eller middag. Vi åkte hit tidigt på lördagen. Sonen ville ha frukost på Arlanda. Det stod "Gå till gate", men Max ligger ju bredvid. Vanlig frukostmacka ville han inte ha och nuggets kunde visst hon i kassan fixa. Jag hade hoppats på att hon skulle säga nej. "Vi måste kolla om de börjar boarda!" sa jag till sonen. Jag kollade. Lugnt. Han kollade. De gick in i planet. Den söliga kvinnan i kassan höll aldrig på att hitta lock till smältosten eller fatta att mjölk i kaffet var en överflödig fråga. Hursomhaver kom vi ombord på planet med ett matos-moln runtomkring oss och påsarna fyllda med Maxmål. Mitt kaffe som var nedstoppat i påse började droppa ohämmat på mina byxor och på sätet bredvid. Den trebarnsmor som skulle sätta sig undrade om jag hade en näsduk för att torka bort kaffet med, som var i små högar på hennes säte. Jag letade i mina soptunnefickor, men hittade bara mina fingervantar av bomull och torkade på friskt med dem. "Oj", sa hon. "Jag hade kunnat se om jag hade något papper". Vi log mot varandra och jag kände vilken hygglig människa hon var. Till sonen viskade jag : "Det är bara du och jag som hamnar i nåt sånt här". Han log och viskade tillbaka: "Vi är bäst" Sedan åt vi så snabbt vi bara kunde pommes, toast, nuggets, smältost etc. Denna gång hoppade vi över att fika på planet:) E