Intet skall förfaras

Min mamma och pappa är två väldigt olika människor som älskar varandra väldigt mycket. Mamma har lärt mig husmorstips för att ta vara på matrester, bär och frukt enligt devisen: intet skall förfaras. Pappa har lärt mig nöjet av och vikten med att åtminstone någon period av sitt liv leva i sus och dus och förkovra sig i allehanda nyttiga och inte fullt så nyttiga ämnen. Jag har med andra ord levt ett rikt liv i ca 36 år. Med tiden har jag alltmer tagit till mig mammas råd om att intet skall förfaras. Så i söndags när jag besökte den lilla trädgårdsbutiken vid det stora glömda slottet fanns där fantastiskt fina äpplen som jag inte kunde motstå, så jag köpte 2 påsar - Röd Gravensteiner och Aroma. Vis av erfarenheten av vad som ganska omgående händer med äpplen som blir liggande (och all frukt runtomkring) så bestämde jag mig för att förädla och bevara dessa ädla frukter genom att omvandla dem till äppelmos. Sagt och gjort. Det blev dock en hel del restprodukter och det stod mitt arma ta-tillvara-hjärta inte ut med så jag pillade ut kärnorna också och lade dem att torka. Till vad, kanske ni undrar nu. Det kanske jag undrar lite i också - men så tänker jag att om jag någon gång i framtiden har en liten trädgård så ska jag sätta fröna där.

Man kan aldrig så noga veta när det är dags, bara att man ska odla sin trädgård, har jag hört.

/A